Livet i en flyttkartong..
.. är inte en dans på rosor vill jag lova..
Snarare svettig hjärngympa med inslag av fysisk aktivitet och separationsångest!!
Att som sak bli packad i mitt hem innebär en komplicerad process..
1. Först och främst måste man bli hittad, vilket inte är det lättaste. För en möjlighet till en stadig bottenplats i kartongen ska man helst bli snubblad över eller demonstativt hänga ut ur en låda.
2. Man är som snubbelobjekt inte ensam vilket betyder att man gärna ska sticka ur lite ur mängden, exempelvis vara en rosa tekanna.
3. Bara för att man blir sedd är absolut ingen garanti för att få hänga med, spara eller släng momentet är det mest tidskrävande och även det mest avgörande. Det pillas & funderas, är man en av de utvalda 50% så kan man nu pusta ut.. Är man däremot en av de ej utvalda, hamnar man i en denhärvilljagintehamenkaninteslänga hög alternativt i en påse med blandat skrot (miljöbov)..
Så mitt hem består numera av suspekta små högar och kartonger inträngda längst väggarna inehållande diverse nathaliestuff.. Men jag trivs med läget, om 2 små ynka dagar (snarare 1,5) så har jag nyckeln till min nya, stora, underbara våning i min hand :)
Haha du är rolig du. Jag vill då inte bli packad i ditt hem ;)
